Det finns så mycket saker jag trodde jag skulle ha gjort när jag blev 30, ni vet sådana där naiva drömmar och mål man satte upp när man var ung, yngre.
Några saker jag vet att jag haft som mål när jag blir 30 var:
* Ha volontärarbetat
* Ha hus
*Ha gift mig
* Fått barn
* Jobba med något jag gillar
När jag blev äldre och insåg att jag kanske aldrig skulle uppnå vissa saker och reviderat vad jag egentligen vill med mitt liv ändrades listan lite:
* Ha fast jobb
* Gift/förlovat mig
* Hus
När jag insåg att jag var gravid fick jag tänka om lite. Förstå att saker inte skulle ske i den ordning jag alltid föreställt mig. Trodde alltid jag skulle gifta mig före jag skaffade barn, men så blev det inte. Däremot hade jag iallafall fått fast jobb och det dröjde inte länge innan vi också hade ett hus. Jag älskar mitt jobb, inte alltid med oftast.
På många sätt är jag faktiskt där jag trodde och ville att jag skulle vara när jag blev 30, Samtidigt kan jag inte identifiera mig med att bli 30 år. Jag är inte den personen jag trodde att jag skulle vara när jag var 30. Någonstans trodde jag nog att jag skulle vara tryggare i mig själv, starkare och mer grundad i mig själv. Istället känns det på många sätt att jag fortfarande är 18 med samma trauman att hantera, hjärnspöken att brottas med och mer krav på mig själv. Visst är det märkligt, hur man kan ha allt man någonsin önskat, men fortfarande kan känna sig så misslyckad med allt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar